Kalorier: underhållsbehovet som utgångspunkt

Om du går upp, ned eller håller vikten avgörs av energibalansen. Underhållsbehovet (TDEE) består av vilometabolismen, matsmältningen, träningen och vardagsrörelsen. Kalkylatorer uppskattar det oftast med formeln av Mifflin och St Jeor (1990) och en aktivitetsfaktor.

Det talet är ett bra startvärde, inte mer. Två personer med samma uppgifter kan skilja sig rejält i förbrukning. Ät så jämnt som möjligt i två till tre veckor och jämför intaget med din viktrend: om trenden förblir platt har du hittat ditt verkliga underhållsbehov.

Protein

Protein är det makro som betyder mest för musklerna. Ställningstagandet från International Society of Sports Nutrition (Jäger med kolleger 2017) anger för de flesta som tränar 1,4 till 2,0 g per kg kroppsvikt och dag. Morton med kolleger (2018) fann att den extra nyttan för muskeltillväxt planar ut vid ungefär 1,6 g per kg. Under en diet får det gärna vara mer, eftersom protein skyddar muskelmassan och mättar.

Fördela mängden på flera måltider. Schoenfeld och Aragon (2018) föreslår som riktvärde ungefär 0,4 g per kg kroppsvikt per måltid över minst fyra måltider. Det är en praktisk hjälp, ingen stel regel: dagsmängden är viktigare än fördelningen.

Kolhydrater och fett

När kalorier och protein är satta fördelar du resten på kolhydrater och fett. Här finns mer utrymme än många kostläger påstår. Kolhydrater fyller glykogenlagren och stöder träning med många set. Fett behövs för hormonproduktionen och för upptaget av fettlösliga vitaminer.

Helms med kolleger (2014) anger för tävlingsförberedelser 15 till 30 procent av kalorierna från fett och resten, efter proteinet, från kolhydrater. Utanför en hård diet får fördelningen vara friare. Makrokalkylatorn delar upp dina målkalorier i enlighet med det.

Vad som ändras mellan bulk och deff

Under en bulk ligger du något över underhållsbehovet, under en deff under det. Proteinet förblir högt i båda faserna, under en deff snarare något högre. Det som justeras är främst kolhydrater och fett: under en bulk finns plats för mer kolhydrater kring träningen, under en deff krymper det utrymmet.

Hur stort överskottet eller underskottet ska vara beror på det önskade tempot. Kalkylatorn för bulk- och deffkalorier räknar om ett måltempo i procent av kroppsvikten per vecka till kalorier. Om talet stämmer visar sedan viktrenden.

Fibrer, frukt och grönt

Kroppssammansättning är inte allt. Frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter ger mikronäringsämnen och fibrer och mättar. Tyska nutritionssällskapet (DGE) rekommenderar vuxna minst 30 g fibrer per dag. Under en deff hjälper skrymmande, fiberrika livsmedel dessutom mot hungern.

Att hålla ut slår perfektion

Den bästa kostplanen är den du håller i månader. Återkommande måltider som du gillar, en grov plan för restaurangbesök och helger och ärlig loggning av kalorierna ger mer än en perfekt plan som faller efter två veckor.

Att räkna kalorier är ett verktyg, inget måste. Vissa arbetar med fasta portioner och tittar bara på trenden. Viktigt är att du märker när trenden avviker från ditt mål och då justerar riktat.

Kosttillskott

Bara få kosttillskott har bra studiestöd. Bäst undersökt är kreatinmonohydrat, som kan förbättra prestationen vid korta, intensiva belastningar (ställningstagande från ISSN, Kreider med kolleger 2017). Eftersom kreatin drar in vatten i musklerna stiger vikten ofta efter starten. Det är inte fett. Proteinpulver är helt enkelt ett praktiskt livsmedel.

Kosttillskott ersätter varken kalori- eller proteinmål. Vid sjukdomar eller medicinering bör du prata med läkare innan du tar något.

Innehållet är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid sjukdomar, tidigare ätstörningar, graviditet och amning bör du prata med läkare innan du ändrar kost och träning.

Artiklar om ämnet

Det finns inga artiklar om det här ämnet ännu. Alla artiklar hittar du i översikten.

Visa alla artiklar

Kalkylatorer som passar

Program och mallar som PDF

Träningsprogram, spårningsmallar och fuskblad att skriva ut, gratis och utan registrering.

Till nedladdningarna

Källor

  1. Mifflin MD, St Jeor ST et al. (1990): A new predictive equation for resting energy expenditure in healthy individuals. American Journal of Clinical Nutrition 51(2):241-247.
  2. Jäger R et al. (2017): International Society of Sports Nutrition Position Stand: protein and exercise. Journal of the International Society of Sports Nutrition 14:20.
  3. Morton RW et al. (2018): A systematic review, meta-analysis and meta-regression of the effect of protein supplementation on resistance training-induced gains in muscle mass and strength in healthy adults. British Journal of Sports Medicine 52(6):376-384.
  4. Schoenfeld BJ, Aragon AA (2018): How much protein can the body use in a single meal for muscle-building? Implications for daily protein distribution. Journal of the International Society of Sports Nutrition 15:10.
  5. Helms ER, Aragon AA, Fitschen PJ (2014): Evidence-based recommendations for natural bodybuilding contest preparation: nutrition and supplementation. Journal of the International Society of Sports Nutrition 11:20.
  6. Kreider RB et al. (2017): International Society of Sports Nutrition position stand: safety and efficacy of creatine supplementation in exercise, sport, and medicine. Journal of the International Society of Sports Nutrition 14:18.